Posts Tagged ‘musikunderhållning

06
Sep
12

Jultraditioner

Den förhistoriska midvinterfesten, det så kallade midvinterblotet var en glädje- och offerfest. Den firades i skarven mellan det gamla och nya solåret. Man offrade för att få goda skördar, så man kan kalla den för fruktbarhetsfest. Man åt, drack och offrade olika husdjur till gudarna. Det sägs att även människor offrades. Vår julgris härstammar troligen från dessa fester.

När kristendomen kom till Norden försökte den tidiga kyrkan att förbjuda de hedniska sedvänjorna. De asatroende som blivit kristna firade ofta både på det påbjudna kristna sättet och sitt gamla hedniska. För att inte förlora de nykristna fick kyrkan släppa lite på firandet så det påminde mera om det gamla sättet att fira.

Dagens julfester firas på många olika sätt.

Advent – ankomst

Julen inleds med att vi firar Advent. Det är en förkortning för Adventus Domini, vilket betyder “Herrens ankomst”. Första advent börjar vårt kyrkoår, så har det varit sedan 700-talet.

Adventsstjärnan i våra fönster är som så mycket annat direktimporterat från Tyskland. Seden att hänga en lysande stjärna i fönstret kom till Sverige vid sekelskiftet och blev vanlig i hemmen på 1940-talet. Stjärnan lyste för herdarna på julnatten och sågs även av de tre vise männen. Den ledde de tre vise männen till stallet där Jesusbarnet föddes.

I advent skickar vi jul- och nyårshälsningar till släkt och vänner. Julkorten härstammar från lyckönskningarna som förr delades ut vid nyår. Det första moderna, tryckta julkortet utgavs 1843 i England. I Sverige började julkorten förekomma på 1870-talet. Vanliga blev de först på 1890-talet och då mest i borgerliga kretsar och i städerna. Det var Jenny Nyström som gjorde julkorten populära genom sin produktionstart 1894. Inte förrän ca 1910 blev seden att skicka julkort allmän.

Lucia – helgonet, ljusdrottningen

Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden ca 304 e. kr. Hon firas av den romersk-katolska kyrkan den 13 december. Luciafirandet som vi är vana vid är en säregenhet för Sverige. Det italienska helgonet Lucia har bara namnet gemensamt med vårt firande.

Vår Lucia uppkom på 1500- eller 1600-talet bland protestanterna i Tyskland. Hon kom som en ersättning för det katolska helgonet S:t Nikolaus. Hon föreställde Jesusbarnet och kom med presenter till barnen vid jul. Hon kom i sällskap med en djävulsfigur, som på platt-tyska kallas “Dyvelskater”. I gammalsvenskan blev det “dyvelskatter”, dvs våra moderna lussekatter. Luciaseden följde med tyskarna till Sverige på 1600-talet, men försvann som julsed på 1700-talet. I landskapen kring Vänern knöts seden istället till den 13 december. Den första kända svenska ljusdrottningen sägs ha lussat på ett västgötskt slott 1763.

Den tidens skolgossar (djäknar) passade på att vid skolavslutningen gå omkring och sjunga visor för att samla in pengar inför den kommande terminen. Det kallades för “lussegången”.

Julens fasta började denna dag och det var förbjudet att äta kött under fastan. Fastan varade till julafton. Julgrisen skulle ha slaktats senast på lussenatten. Än idag äter vi fastematen lutfisk, fast numera på julafton. Av all vår moderna julmat är risgrynsgröten och lutfisken de enda rätterna som egentligen har med den religiösa helgen jul att göra.

Ljusstöpningen och julbrygden skulle också vara avklarad och man “smakade” ofta på julölet. Luciafirandet har alltid dragit med sig fester med stor förtäring av alkohol. Lussenatten ansågs vara den längsta på året. Just den 13 december hade redan under medeltiden spelat en viktig roll i svensk tradition. På runstaven markerades dagen med två furubloss och en sax. Den sistnämnda markerar att man nu kunde börja klippa av de långa nätterna.

Julskämt
– Hur går det för Lucia i år?
– Lysande!

Tomasmäss – julfrid

På Tomasdagen infaller vintersolståndet, dvs årets kortaste dag. Dagen är ca sex och en kvarts timme lång.

Julfriden startade på Tomasdagen den 21 december och varade till den sjunde eller 13 januari. Vid brott fördubblades straffet under den tiden. Julfriden gällde också djuren. Julfriden innebar också att arbetsvilan började, julförberedelserna skulle vara avklarade. Tomasdagen var helgdag i vårt land fram till 1772 och kallades tomasmäss. På den gamla runstaven utmärks Tomasdagen med en hand med utsträckta fingrar, samt ett furuträd i kors. Marknad hölls ofta i de större städerna. Numera firas inte tomasmäss.

Julskämt
– Vad gör orkestern den 23:e december?
– De har julstämning.

Julafton

På julaftonen hängde man förr upp vävnader och julmålningar. Särskilt julbrev och kistebrev omnämns. De var enkla folkliga träsnitt i grov skärteknik, men mycket färgglada och de var försedda med en upplysande vers. Dessa förekom mest i södra Sverige och försvann runt 1860.

På golvet lades halm. Rika gårdar bytte halm flera gånger under helgen, i de mindre bemedlade gårdarna fick den ligga kvar till trettonhelgen.

Julträdet skulle pyntas. Det ställdes ofta så att dess ljus syntes utifrån. Julträdet skulle hålla onda makter på avstånd. I slutet av medeltiden fanns det smyckade träd i Sydtyskland och Schweiz. Den första “riktiga” julgranen med ljus fanns i Phalz på 1660-talet. I Sverige omtalas den första julgranen i slottsmiljö runt 1741 och på 1800-talet blev den vanlig bland borgarna i städerna. Inte förrän vid sekelskiftet blev julgranen en vanlig företeelse hos gemene man. Den smyckades då oftast med färggranna smällkarameller av glanspapper och ljus. Ibland användes enar istället för granar. Numera kan en julgran se ut precis hur som helst. Vi smyckar den efter eget tycke.

Julkrubban är en romersk-katolsk sed. I Sverige var det högborgerliga hem som redan på 1800-talet hade krubba. I kyrkorna byggdes julkrubbor från ca 1930. Inte förrän efter 1960-talet blir det vanligt med julkrubbor i hemmen.

Utanför stugan restes julstänger och julkärven sattes upp. Djuren skulle ha det rent och snyggt, och de fick särskilt foder. Till helgens brasor höggs särskilt utvald ved tidigt på morgonen. Först därefter var det dags för gårdens folk att ta sig ett julbad och man bytte till rena festkläder.

Sedan avnjöts all den goda julmaten. Dopp i grytan, risgrynsgröt, lutfisk eller insjöfisk, sylta, ost, smör, bröd och julkorv serverades vanligen. Julskinka och grishuvud fanns bara i de bättre bemedlade hushållen. Öl, brännvin och juldricka tillhörde. Innan man hade läst upp sitt grötrim fick man inte smaka av julgröten. Alla medlemmar i hushållet fick sin egen hög av olika sorters nybakat bröd. En såningskaka fanns också, den sparades till vårsådden. Man dukade inte av julbordet, utan en del mat och dryck skulle stå kvar hela helgen för att gäster skulle kunna ta för sig. Man ville inte att de skulle “bära ut julen”, utan var och en skulle få sitt och tomten likaså. Man bjöd alla som kom, även de fattiga i socknen. Man gick också ut med julmat till fattiga äldre sockenbor.

Efter maten läste far i huset julevangeliet. Om det delades ut julklappar bestod de av praktiska saker så som klädesplagg, hushållssaker etc.

Julklappen härstammar från de nyårsgåvor som gavs redan i antiken. De överfördes senare till julfirandet. Skolornas och kyrkans sed att fira S:t Nikolaus den 6 december med niklaspresenter, är ytterligare en källa till vårt julfirande. Namnet julklapp härstammar från det skämtsamma sätt att överräcka en gåva förr: man smög fram och klappade på dörren, slängde in presenten och sprang därifrån. Klappen bestod av ett vedträ, en grisfot, en halmfigur eller liknande och på den satt en elak vers eller kommentar.

En av våra äldsta julsymboler är bocken. Den härstammar troligen från den bockliknande djävulsfiguren i medeltidens Nikolausspel. Ungdomarnas julfirande förr föregicks av att en yngling klädde ut sig till bock och gick runt i gårdarna. Han följdes av ett sällskap som sjöng en julbocksvisa eller framförde ett enklare skådespel för att få mat och dryck till mellandagarnas ungdomsgille. På tidigt 1800-tal blev julbocken den som i de borgerliga hemmen delade ut julklapparna, alltså en föregångare till vår jultomte. Vår tids mest kända julbock är den i Gävle.

På medeltiden klädde en mansperson ut sig till biskop och delade ut gåvor i skolorna på S:t Nikolausdagen, den sjätte december. I vissa protestantiska länder, bl a Tyskland, motarbetades denna sed av kyrkan och S:t Nikolaus ersattes av Jesusbarnet, “Kinken-Jes” på platt-tyska. Jesusbarnet representerades av en vitklädd flicka – det som sedan blev vår Lucia. På andra håll kom istället “der Weihnachtsmann”, dvs julgubben. På 1800-talets mitt blev denna julgubbe känd i Sverige genom infört julpynt. Man gav den namn efter folktrons tomte. Jenny Nyströms julkort stor betydelse för spridandet av vår nutida figur – jultomten. På 1880-talet började man i städernas borgarfamiljer klä ut sig till tomte och dela ut julklappar.

Numera firar vi julaftonen med mat och julklappar i mängder. Julen har blivit en ren familjehögtid. Man bjuder inte längre in grannar eller bekanta. Kalle Anka har intagit våra julaftnars eftermiddagar, men julbönen besöks också. Vi äter vår julmat tidigt på dagen. Ofta delas klapparna ut när Disneytimmen är över, istället för att som förr, delas ut på kvällen. I vissa hem läses fortfarande julevangeliet, men det är nog mer sällsynt nu för tiden. På många platser i landet kan man fira en s.k. alternativ jul.

Juldagen

På många håll i landet var seden så att både husbonden och drängarna fick frukost på sängen av moran. Karlarna fyllde sina pluntor med brännvin. Detta intogs sedan vid varje lämpligt tillfälle på väg till kyrkan.

På medeltiden firade man tre mässor på juldagen, den sista vid midnatt. Förr hölls julottan klockan fyra eller fem på morgonen. Man åkte släde till kyrkan och höll facklor i händerna. Hästarna smyckades med bl a bjällror. Mindre bemedlade gick till kyrkan. De hade ofta julbloss att lysa väg med. Blossen och facklorna slängdes i en hög utanför kyrkan och gav ett vackert sken. Kyrkan var vackert smyckad och den var full av tända ljus. På hemvägen hade man bråttom och körde i kapp. Den som först nådde sin gård sades få in sin skörd först av alla kommande år.

När man kom hem från julottan höll man sig i stillhet resten av dagen. Att gå i byn sågs inte med blida ögon.

Numera har julaftonens julbön (på eftermiddagen) tagit över julottans religiösa funktion. Midnattsmässan har återupptagits i vissa delar av landet. På juldagen passar vi ofta på att umgås med våra närmaste, vi åker på middag eller kaffe hos släkt och vänner.

Annandag jul

På annandagen började så alla gillen. Man var tidigt uppe för att ta särskilt god hand om hästarna.

Ungdomarna hade ungdomsgillen. Först drog man från gård till gård i ottan och “sjöng Staffan”, dvs man gick utklädd, bar med sig en stjärna och sjöng staffansvisan eller julvisan. Som tack bjöds man på vad huset förmådde. Denna mat sparades och sedan ställde man till gille på kvällen. På vissa håll kallades det att “sjunge för dörr” eller “andas-otta”. Ungdomarna roade sig också med att kasta in halmdockor till varandra. Dessa var ofta utklädda och gjorda så att de anspelade på något som hänt under året.

De vuxna ordnade knytkalas och stordanser. Man passade på att roa sig ordentligt med släkt och vänner. Nu var inte gillena slut när annandagen var över, utan de fortsatte juldagarna fram till knutsdagen.

Annandagen är även idag en festdag då man träffar släkt och vänner.
Mellandagsrean brukar tjuvstarta på morgonen.

Nyårshelgen

År 153 f. kr. flyttades det romerska nyåret till den 1 januari. I kalendern hamnade denna helg först på 500-talet. Helgen firas sedan gammalt som en av jultidens stora fester då helgen ingick i jultolften. Man åt samma mat som på julafton och man gav varandra nyårsgåvor. På nyårsnatten hade man möjlighet att skåda in i framtiden. Man vakade in det nya året och önskade sig något av nymånen. Tolvslaget var fruktat eftersom man trodde att domedagen kunde komma då. Säker var man inte förrän det gått någon timma in på det nya året.

Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året.
Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont.

Numera skjuter vi raketer istället för att avfyra bössan. Nyårsnatten är fortfarande en festlig och högtidlig natt, men vi är inte lika skrockfulla längre. Vi äter och dricker gott i släkt och vänners sällskap. Många tittar på nyårsringningen och skålar in nya året innan de går ut och skjuter raketer. Andra, som vi, går ut 10 minuter före tolvslaget och skålar sedan med grannar, släkt och vänner medan vi fyrar av de första raketerna.

Fyrverkerier är inte bara trevligt. Många katter, hundar och andra djur far illa av smällarna. Den stund det tar att fyra av raketerna går väl an, men alla dessa smällare som barn och ungdomar fyrar av både under, före och efter helgen, det blir för mycket! Så snälla – låt inte dina barn springa omkring i tid och otid med smällare. De tillhör årets första timme!

Trettondedag jul – Heliga Tre Konungars dag

Denna dag innebar slutet på jultolften. “Knut kör julen ut”. Då firades stjärnans kringbärande. Man gick på tiggarstråt från gård till gård. Stjärnan skulle hållas i ständig rörelse, vilket symboliserade solens gång. Gammal som ung lekte inomhuslekar. Knutsdagen firades till minnet av hertig Knut Lavard som mördades på Knutsdagen 1131.

På 1600-talet flyttades Knutsnamnet från Trettondedagen den 6 januari till den 13 januari. Den kallas numera tjugondag Knut. Natten mellan Knut och Felix slutade julen. Då hade man knutsbal.

I många länder kallas Trettondedagen för Heliga Tre Konungars dag. Det var denna dag de tre vise männen, Kaspar, Melkior och Baltasar, vandrade till det nyfödda Jesusbarnet med sina gåvor. Stjärnan ledde dem till stallet. De tre vise männen var de första icke-judar som tillbad Jesus. Därför räknas Trettondedagen som dagen då vi firar att Jesus blev känd utanför det judiska folket. I konsten avbildas de tre vise ofta som män i olika åldrar och från olika kontinenter. Detta är ett sätt att uttrycka att hela mänskligheten står i tillbedjan inför Jesus.

Idag är det som så mycket annat barnens högtid. När jag var liten gick mina kompisar och jag från hus till hus för att “sopa ut julen”. Vi hade med oss sopkvast och skyffel och fick sopa upp barren som låg kvar. Som tack för arbetet fick vi godis, frukt eller pengar. Numera är det inte lika vanligt att barn sopar ut julen. Där emot dansar de ut julen på olika sätt. Man träffas i någon möteslokal och dansar runt granen, fikar och tomten kommer med en godispåse till barnen. Andra familjer träffas istället hos någon förutbestämd familj i släkten och dansar ut granen där, sk julgransplundring. Då är granen godissmyckad för att barnen ska få plundra den.
Svenska kyrkans mission samlar in missionskollekt denna dag.

Advertisements
15
Jan
11

Musikal Opera Operett Repertoar

Berlin – There’s No Business Like Show Business (Annie Get Your Gun)
Berlin – They Say It`s Wonderful  (Annie Get Your Gun)
Bizet – Habanera ur Carmen (foto: Georges Bizet)
Bizet – Toreador Song (Carmen)
Delibes – Blomsterduetten (Flower Duet) from Lakmé
Donizetti – Una Furtiva Lagrima ur Kärleksdrycken (foto: Gaetano Donizetti)
Chatjaturjan – Sabel dance / Sabre dance from ”Gayaneh”
Chatjaturjan – Adagio „Spartacus“ balett (Onedinlinjen TV- serie)
Kalman – O La La! That`s the way I am (The Gypsy Princess)
Kalman – Komm Zigani (Countess Maritza / Grevinnan Maritza)
Kalman – Komm mit nach Varasdin (Countess Maritza / Grevinnan Maritza)
Lehar – Potpurri operett (foto: Franz Lehar)
Lehar  – Wer hat die Leibe uns ins Herz gesenkt (Leendets Land)
Leigh – The impossible dream (backing track av George “Misu” Ilie)
Loeve/Lerner – I could have danced all night (My Fair Lady)
Loeve/Lerner – On the street where you live ( My Fair Lady)
Loeve/Lerner – Get Me to the Church on Time (My Fair Lady)
Mascagni – Intermezzo ur Cavalleria rusticana   (foto: Pietro Mascagni)
Mozart – Ach ich fühl’s (Pamina from Die Zauberflöte)
Mozart – Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen (Die Zauberflöte)
Mozart – Voi Che Sapete  ur Figaros bröllop (Le nozze di Figaro)
Offenbach –  Can-can ur Orfeus i underjorden  (foto: Jacques Offenbach)
Offenbach –  Barcarolle ur Hoffmanns äventyr
Porter – Wunderbar ur Kiss Me, Kate  (foto: Cole Porter)
Puccini – O mio babbino caro ur Gianni Schicchi
Puccini – Nessun Dorma ur Turandot  (foto: Giacomo Puccini)
Rodgers / Hammerstein II – Oh what a beautiful morning (Oklahoma)
Rodgers / Hammerstein II – Sound of Music 1959 (ur Sound of Music)
Rodgers / Hammerstein II – My Favorite Things (ur Sound of Music)
Saint-Saëns – Mon coeur s`ouvre a ta voix (Samson & Delilah)
Strauss Johann, d.y. – Wiener Blut (vals), op. 354 (ur Wienerblod)
Suppé –  Boccaccio-Marsch (ur Boccaccio operett)

——————————————————————————————————————————————————————

14
Jan
11

Film/TV Musik Repertoar

Adams  Oleta – Easier to say goodbye

Adams Johnny – There is allways one more time

Albert  Morris – Feelings

Anka  Paul – My way (J. Revaux)

Auric Georges – Where Is Your Heart  ur Moulin Rouge (foto: Zsa Zsa Gabor)

Becaud Gilbert – What now my love (Et maintenant)

Benson George – Masquerade

Bixio / Cherubini – Mamma

Bixio / Cherubini – Jag Vill Ha En Gondol (foto: Zarah Leander)

Bock Jerry/ Sheldon Harnick – If I Were a Rich Man ur Fiddler on the Roof

Boulangér G.  – The mail’s wagon

Boulangér G.   – Avant de mourir

Boulangér G.  – Valse pizzicato

Carlberg Sten / Eric Sandström – Sommar, sommar, sommar 1951

Carlos Eleta Almaran – Historia De Un Amor

Michael Carr / Paul Lambrecht – The Lonely Ballerina

Chaplin C. – This is my song ur The Countess From Hong Kong (foto: Sofia Loren)

Capurro/Di Capua – O sole mio

Dalla Lucio – Caruso (foto: Luciano Pavarotti)

trad. – Dans Espagnol

Dato Xujadze – Hohbis kelivit lamazi

D.Day– Que sera, sera ur The man who knew to much – Hitchock (foto: Doris Day)

Medley (Farmors Hambo & Fermens Polska)

Dinicu G – Hora staccato

DiLazzaro Bruno – Chitarra Romano

Diamond / Becaud – September morn

Djolei, Djolei

Du gamla, du fria (Sveriges nationalsång)

Gade Jacob – Tango Jalousie

Gardel Carlos – Por Una Cabeza ur En Kvinnans Doft (foto: Al Pacino)

Gillar / Denza – Tarantella napoletana / Funiculi-la

Grekisk Medley (Zorba – Mikis Theodorakis, osv)

Grusin Dave – The Singleman Party Foxtrot ur Mandomsprovet

Hamlisch M. – Memories ur The way we were (foto: Barbara Streisand)

Jimmy Van Heusen – Love and marriage (1955) TV show  “Our Town”

Himmelstrand Peter- Det börjar verka kärlek banne mej

Ilie G.(arr.) – Happy birthday

Ionescó Jean – Claro de luna

John Elton – Can you feel the love tonight (The Lion King)

Jones Tom – Without you (“backing track” av George “Misu” Ilie)

Kaempfert Bert – Stranger in the night

Kaempfert Bert – Spanish eyes

Kai Gullmar – SWING IT, MAGISTERN

Kander  J. – Wilkommen ur Cabaret (foto: Liza Minnelli)

Kander  J. – Cabaret (Cabaret)

Kander  J.  – New York, New York (New York, New York)

Lai Francis – Love story Theme

Leo Caerts – I viva espana

Livingstone J. – Mona Lisa (foto: Mona Lisa)

Jean Lenoir – Parlez moi d’amour

Lundblad Peter – Ta mej till havet

Marchetti Fermo Dante – Fascination

Mariano Camargo – Curumin

Mancini Henry – Elegant

Mancini Henry – Crazy world (voice: Julie Andrews)

Mancini Henry – Medley (from Victor / Victoria – Enter Leclou & A Sub For Lovers)

Mancini Henry – Meegie´s theme

Mancini Henry – Something For Sellers (foto: The Pink Panther)

Mancini Henry – Softly

Summer in Gstaad ur filmen  “The Return of The Pink  Panther”

Manzanero Armando – Somos Novios (It’s Impossible) – Perry Como

Medley vals jazz (The Last Waltz & Lara`s Theam – M.Jarre)

Narro Pascual Marquina – Espana Caní (Gipsy Spain)

Norlén Håkan – Visa vid midsommartid

Piazzolla – Adios Nonino

Piazzolla – den svidande vackra ”Oblivion” filmen ”Henrik IV”

Ponce Manuel –  Estrellita (My Little Star)

Predescó Nicola – Vals d’Artiste

Putman – Green,green grass of home (foto: Tom Jones)

Rempfler Josef – Gruss Vo De Notkersegg (tysk marsch)

Renis / Newell – Never, never

Richie Lionel- Endless love

Riedel Georg / Astrid Lindgren – Idas Sommarvisa

Rodriguez G. – La Cumparsita

Ruiz Gabriel – Amor, amor, amor

Schifrin Lalo – Mannix Theme

Taube Evert – Älskliga blommor små

Taube Evert  – Blå anemonerna (Pierina)

Owe Thörnqvist – Rumba i Engelska parken

Vikingarna – Tre Röda Rosor

Vikingarna – Får Jag Lov

Vikingarna – Tack och Farväl

Warren H.- That`s amore (foto: Dean Martin)

Webber A.L.- Pié Jesu

White Maurice – Written in the stone

White Maurice – Sing A Song (Take Six)

White Berry – Can`t Get Enough (foto: Berry White)

video Williams John – Schindler’s List – Theme

Young/Ilie – Vals potpurri ( Around the world in eighty days)

Yradier Sebastián – La Paloma

——————————————————————————————————————————————————————-

14
Jan
11

Jazz Standards Repertoar

Arlen / Harburg – Over the rainbow (foto: Judy Garland)
Arlene / Koehler – I´ve got the world on a string
Brodszky Nicholas – Be My Love (The Toast Of New Orleans)
N.H.Brown / Arthur Freed – Singin`in the rain (Singin`in the rain)
Caldwell B. / R.Peterson  – What you won’t do for love
Camilo Michel – Why not
Chaplin Charlie – Smile ur Moderna tider (foto: Charlie Chaplin)
Culbertson Brian – Com On Up
De Paul / Ray – You don’t know what love is
Gene De Paul – Teach Me Tonight
Distel Sascha – The Good Life (foto: Tony Bennett)
Donaldson Walter – My baby just cares for me  ( Whoopee 1929)
Fatburger – Spice
Gershwin, George – Love is here to stay (foto: George Gershwin)
Gershwin, George -They can’t take that away from me
Mack Gordon /Harry Warren – At last
Grusin Dave – The Singleman Party Foxtrot (The Graduate)
Grusin Dave – Bossa Baroque
Jimmy Van Heusen – Come Fly With Me
Jimmy Van Heusen – Love and marriage
Horn Shirley – Here’s to life
Ilie G. – Poco de Tumbao
Ilie G. – Touch of jazz
Ilie G. – Here We Are


Ilie G. – Between too worlds
Jarreau Al – Roof garden
Jarreau Al – So good
Jarreau Al – Cold Duck
Jobim  Antonio Carlos –  Desafinado
Jobim  Antonio Carlos –  Meditation
Jobim –  Medley Brazil ( One note samba / The girl from Ipanema)
Jobim  Antonio Carlos – The girl from Ipanema
Jobim  Antonio Carlos – Wave
James P. Johnson / Cecil Macklin – Charleston
Kander  J. – New York, New York (foto: Frank Sinatra)
Kosma J. – Falling Leaves
Kosma J. – Autumn Leaves (latin variant)
Lyle Bobby – On the spot
Lyle Bobby – Bijou
Lowe Al. – Larry`s theme
Mancini Henry – Something For Sellers (foto: Peter Sellers)
Mercer J. – I wanna be around
McCartney Paul – Yesterday (foto: Paul McCartney)
Mandel Johnny – The Shadow of Your Smile (The Sandpiper)
Myrow/Gordon – You make me feel so young
Parish / Carmichael – Stardust (foto: Nat King Cole och Ella Fitzgerald)
Ritenour Lee – Malibu
Ritenour Lee – 101 Eastbound
Simon / Bernier  – Poinciana
Tavaglione S. – Kenya Dig
Weckl Dave – Island Magic
Wyche Sidney – OK,You Win
G.Weiss / G.Douglas – What a wonderful world
(foto: Louis “Satchmo” Armstrong)

Velasquez Consuelo – Besame mucho
Zawinu Joe – Birdland

——————————————————————————————————————————————————————

27
Nov
10

Berömda caféer

Från den enda kaffebryggarkollektionen som ger dig äkta cafésmak hemma, kommer här en lista över några högt rekommenderande caféer i Europa.

Café Einstein, Berlin

Café Einstein, Berlin

Café Einstein har en kultstatus i Berlin. Det ligger i en byggnad som brukade rymma ett casino. Café Einstein renoverades i Wiens traditionella caféstil inför nypremiären 1996.

Café de Flore, Paris

Café de Flore, Paris

Café de Flore öppnades runt 1890 och är beläget i det unika området Saint-Germain-des-Prés i Paris. Under början av 20-talet var Café de Flore en populär mötesplats för intellektuella, författare, konstnärer, publicister och filmmakare. Bland de regelbundna gästerna fanns Apollinaire, Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir, Giacometti, Hemingway och Picasso. Den nuvarande inredningen kommer från perioden 1924-26.

Café Procope, Paris

Café Procope, Paris

Café Procopés, Paris äldsta café, ligger i hjärtat av det berömda Quartier Latin. Etablerat 1686, gör man fortfarande anspråk på att vara världens äldsta befintliga restaurang. Från en ganska tvivelaktig början utvecklades Café Procopés till en mötesplats för 1700-talets intellektuella etablissemang, inklusive Voltaire, Benjamin Franklin och Thomas Jefferson. Alexander von Humboldt och George Sand fanns bland 1800-talets berömda stamgäster. Under 1989 renoverades Café Procopés till 1700-tals stil.

Caffè Greco, Rom

Caffè Greco, Rom

Caffè Greco kan rättmätigt säga sig vara Goethes, Wagners, Mendelssohns, Stendhals, Liszts och Casanovas cafè – vilken samling! Cafèt öppnades 1760 endast ett stenkast från Spanska trappan. När Goethe reste i Italien 1786 njöt han sitt kaffe här och atmosfären har visat sig vara en inspirationskälla för många kreativ själar sedan dess.

Café Hawelka, Wien

Café Hawelka, Wien

Café Hawelka är en av de få kvarvarande traditionella centraleuropeiska caféerna. Manga författare och konstnärer har besökt caféet, bl.a. Friedensreich Hundertwasser, Ernst Fuchs, Helmut Qualtinger, Oskar Werner, Nikolaus Harnoncourt, Georg Danzer och André Heller. Caféets artistiska atmosfär i Wiens centrum är populärt hos såväl turister och som lokalbefolkning.

Café Central, Wien

Café Central, Wien

Café Central öppnade 1860 och blev en populär mötesplats för Wiens intellektuella elit, däribland Hugo von Hofmannsthal, Anton Kuh och Adolf Loos. Fram till 1938 var caféet känt som “Schack-skolan” eftersom så många schackspelare var stamgäster. En av dem var den ryska revolutionären Leo Trotzky. Caféet helrenoverades 1986 och är fortfarande ett mycket populärt café, särskilt bland Wiens besökare.

Café NewYork, Budapest

Café NewYork, Budapest

Runt slutet av 1900-talet var Budapest hem till mer än 500 caféer, inklusive den ungerska huvudstadens äldsta, Café New York, som öppnades redan 1894. Liksom majoriteten av dessa caféer förstördes Café New York under andra världskriget. Men i maj 2006 återöppnades caféet i hela sin forna prakt med ett inbjudande galleri, sofistikerande ballampor och ett tak klätt med fresker.

Café Nouveau Obecni Dum, Prag

Café Nouveau Obecni Dum, Prag

Detta Art Deco-caféet i källaren av Obecni Dum (representanthuset) bredvid Prags Powder Tower är en verklig pärla. Det ligger nära ett antal museer, flera restauranger och Smetana Hall, där självständighet utropades den 28 oktober 1918, och de första tjeckiska lagarna antogs.

Café Slavia, Prag

Café Slavia, Prag

Sedan sin premiär 1863 har Café Slavia varit en av de mest populära restaurangerna och caféerna i den tjeckiska huvudstaden. Caféet som är beläget mittemot nationalteatern är det populärt bland Prags skådespelare. Tidigare frekventerades det av berömda författare som Franz Kafka, Rainer Maria Rilke och 1984 års Nobelpristagare, Jaroslav Seifert, och kompositörer som Smetana och Dvorak.

Literaturhaus Café, Hamburg

Literaturhaus Café, Hamburg

Även om det första caféet i Hamburg öppnades 1677 (före Wien), har den nordtyska staden inte varit känd för sina caféer sedan dess. Med premiären av Literaturhaus Café 1989 fick Hamburg inte bara ett genuint café i centraleuropeisk still, utan även ett forum där författare från hela världen läser. Med omkring 90 evenemang per år har caféet och restaurangen fått ett rykte om att vara”filosofernas café”.

Sturekatten, Stockholm

Med anor från 1700-talet ligger konditoriet och brödboden Sturekatten i det som en gång var systrarna Anna och Hildegard Skogs privata lägenhet. De flyttade in 1941 och många av de möbler som finns på Sturekatten idag har systrarna samlat på sig från många olika tidsepoker, vilket skapar känslan av att förflyttas bakåt i tiden. Här finns tårtor, bakelser, pajer, konditoribitar och allt annat som man kan förvänta. Servitriserna går klädda i traditionsenliga vita spetsförkläden och bakom kassan står kassaapparaten från 1963 – som fortfarande används. Sturekatten är ett perfekt konditori för långa kärleksmöten, skvaller med vännerna eller fika med mormor.

Café Florian, Venice

https://i1.wp.com/fineartamerica.com/images-medium/carnival-stories-in-caffe-florian-alex-levin.jpg
”Carnival stories in Caffe Florian” –  Alex Levin
Le Café Florian fut fondé en 1720 par Floriano Francesconi. A l’origine le nom du Café Florian était “A La Venise Triomphante” (Venezia Trionfante) mais tout le monde l’appela assez rapidement du nom de son propriétaire : Le Florian.



Enter your email address to follow this blog and receive notifications of new posts by email.

Categories