Posts Tagged ‘violin duo

06
Sep
12

Jultraditioner världen över…



Adventskransen är Danmarks motsvarighet till vår adventsljusstake. Det är en sed som precis som julgranen har sina rötter i Tyskland. Till Danmark kom adventskransen ungefär vid första världskriget. Kransen kan vara försedd med ljus och band i de danska färgerna rött och vitt.
Motsvarigheten till svenska restaurangers julbord är i Danmark julefrokost, jullunch. Ofta bjuder arbetsgivaren på en julefrokost, som ibland pågår väldigt länge. Denna jullunch kan bestå av sill, grönkål, skinka och korv. Till detta dricks förstås det speciella danska julölet och snaps. På julbordet hemma kan finnas anka, äppelskivor med sylt, fläsksvålar, skinka och mycket godis, som marsipan, nougat och choklad.


I Etiopien är cirka 40 % av befolkningen kristna och tillhör den koptiska kyrkan. Dess kalender stämmmer inte överens med vår, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.
Julen är här främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet. På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan, som kan pågå i tre timmar.
Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.


I Filippinerna börjar julen med att man från den 16 december och nio dagar framåt går i morgon- eller kvällsmässa. Ungefär samtidigt dyker juldekorationerna upp på offentliga platser och dessa är en blandning av spanska och amerikanska traditioner. Kontorsbyggnader, kyrkor och husfasader dekoreras med lampor som bildar olika julteman.
Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA. Utanför kyrkorna vid mässorna finns stånd där kyrkobesökarna kan köpa godsaker som ”puto bumbong”, en klibbig riskaka eller ”bibingka”, en knubbig och svampig riskaka med kokos och med bananblad som omslag. Julmiddagen kan bestå av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka -och edamerost.


Finskt och svenskt julfirande har många likheter, men det finns även skillnader. Pikkujoulu, Lilla jul, är en sådan. Lillajulsafton, dagen före första advent, har firats sedan 1920-talet. I en del hem hade man åtminstone förr då en liten bordsgran med ljus i och alla skulle få någon liten julklapp. Idag har Pikkujoulo ytterligare en betydelse och har blivit beteckningen på den personalfest med jultema som många företag ordnar i december.
Att äta gott hör till under en finländsk jul. Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda. Före middagen besöker många familjegraven och tänder ett ljus.


Nästan varje hem i Frankrike har en julkrubba och det är den som står i centrum vid julfirandet. Julgran är inte särskilt vanligt och har aldrig varit det.
Maten varierar mellan de olika regionerna i Frankrike. Dock är det gemensamt att middagen äts sent på kvällen, efter julaftonens mässa. Maten kan vara gås, kalkon, ostron eller gåslever. Många bakar även en speciell tårta, julstubben.
I väntan på tomten, eller Père Nöel som han heter på franska, ställer barnen fram sina skor, så att han kan fylla dem med julklapapr när han kommer.
I norra Frankrike kommer tomten redan den 6 december och delar ut julklappar, för att sedan återvända på nytt till julaftonen.


I Grekland är påsken årets största högtid, men julen kommer inte långt efter. Julafton är en vanlig dag, då butikerna har öppet framåt kl 22. Det kan dock hända att barn går runt från hus till hus och sjunger julsånger. En del av dessa har sitt ursprung i det gamla bysantinska riket. Som tack för sången får barnen fikon, mandlar, valnötter och massor av godis.
Julen inleds med att kyrkklockorna ringer till mässa vid 4-tiden på juldagsmorgonen. Senare på dagen äts julmiddagen, som kan bestå av kalkon fylld med kastanjer, ris och pinjenötter. Sötsakerna kan bestå av kourambiethes, en nötkaka, och baklava, gjord på flera lager degplattor och fylld med mandlar och kanel och indränkt med citronsaft.


På Island firas julen i dagarna 13 med start den 12 december. Det är den dagen då jultomtarna börjar komma till Island. Sedan kommer de en och en, dag för dag, tills den siste har anlänt den 24 december. Sedan återvänder jultomtarna tillbaka till bergen som de kom ifrån, en och en och dag för dag. Den 6 januari har alla jultomtar återvänt och då är även julen slut och granen kastas ut.
Ett speciellt bröd bakas och det ska vara så lövtunt att det ska gå att läsa bibeltext igenom det, sägs det. I dessa bröd klipps vackra mönster som får symbolisera olika saker i islänningarnas liv. Brödet friteras gyllenbrunt och serveras tillsammans med lamm, ripa eller rökt skinka.
Granen kläs på kvällen den 23 december, som också är den kväll som affärerna håller öppet till midnatt – för dem som fortfarande är på jakt efter julklappar. På julafton den 24 december börjar julfirandet klockan 18, som en påminnelse om tiden då en ny dag började klockan 18. Delikatesser på julbordet är rökt lamm och ripa. Ripan var från början mat för de fattiga men är idag en dyr och exklusiv rätt.
Julklappar är en relativt ny företeelse, den kom inte förrän under 1800-talet. Dessförinnan var det vanligare att det delades ut presenter på sommaren. Till jul delades istället ett nytt klädesplagg ut till var och en i familjen. Den som inte hade nya kläder till jul kunde annars bli tagen av julkatten.


Firandet av julen på Jamaica har en lite annan karaktär än vad vi här i Europa är vana vid. Visserligen sjungs julsånger som Stilla Natt och Bjällerklang, men då ofta i reggaetakt.
I hemmen börjar julen med städning, inomhus och utomhus, dagarna före jul. Husväggarna målas och gräsmattan trimmas, så att allt är fint på juldagen, som är den stora festdagen på Jamaica. Middagen består ofta av gungoärter, kyckling, oxsvans och get med curry. Stekt nötkött och fläsk kan också förekomma på borden.
En dryck som förekommer i många jamaicanska hem under julen är sorrel. Den görs på torkade blomblad från en buske, kanel, kryddnejlika, socker, apelsinskal och rom.
För omkring 30 år sedan var det vanligt med Jonkanoo-parader runt om i Jamaica under julen. Det är en tradition som togs till Jamaica av de människor som fördes dit som slavar från Afrika. Idag lever den kvar framförallt på landsbygden. Det är framförallt män som deltar i Jonkanoo och de är utklädda till djur och djävulen.


Julen kom till Japan med kristna missionärer, och firades till en början av den kristna befolkningen.
I dagens Japan är julen en stor kommersiell högtid och firas av alla. Japanerna älskar att ge och att få julklappar. Många västerländska traditioner har anammats och japanerna äter kalkon, har julgran och julpyntar sina hem.
Den viktigaste dagen på året är dock nyårsdagen. På nyårsafton städas huset och dekoreras för den stora dagen. När huset är rent klär sig familjen i sina finaste kläder. Sedan går pappan i familjen runt i huset och driver ut onda andar.


Det kanadensiska julfirandet har sin grund i många olika jultraditioner. Influenser finns från såväl Frankrike, Tyskland som Ukraina. Seden att skicka julkort kommer från 1840-talets England.
Vad julskinkan är för svenskarna är kalkonen för kanadensarna. Vid en typisk julmåltid serveras ugnsbakad kalkon med fyllning. Till den serveras sötpotatis, tranbärssås, brysselkål, kålrot, äppelmos och brunsås.
Julklapparna och utdelningen av dem är en väldigt viktig del av julfirandet. De flesta lägger klapparna under granen, men det förekommer även att julstrumpor hängs upp och fylls med julklappar.


Den kristna befolkningen i Kina firar jul genom att lysa upp sina hem med vackra papperslyktor och dekorera julträden, som också kallas ljusträd, med pappersdekorationer. Barnen hänger upp strumpor och väntar på besök av tomten, eller Dun Che Lao Ren som han kallas, ungefär Julens gamle man.
Större delen av befolkningen i Kina är inte kristen och firar inte jul. Den stora vinterhögtiden är istället det kinesiska nyåret som infaller i slutet av januari. Då får barnen nya kläder och leksaker och man äter extra god mat.


Cirka två veckor före jul brukar de som firar jul plantera frön av bönor och linser i bomull. Till jul har plantorna blivit 15 cm höga och används som dekoration i den julkrubba, som finns i många kristna hem i Libanon.
Tradionellt brukar man under juldagens förmiddag besöka vänner och serveras då kaffe, drinkar och kanderade mandlar. Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.


Julfirandet i Mexiko har en starkt religiös prägel. Enligt en sed från 1500-talet ber befolkningen julböner i nio dagar, något som introducerades i landet av spanska misssionärer. Tanken var att hedra Josef och jungfru Marias resa till Betlehem. Traditionen kalllas för Las Posada, där posada betyder värdshus på spanska.
Firandet börjar med en procession som vanligen leds av ett barn utklätt till ängel. Sedan följer ytterligare två barn, bärande på figurer föreställande Maria och Josef. Efter dessa kommer en mängd barn, vuxna och till sist musikanter. När processionen når det hus som är målet för kvällen delar deltagarna upp sig i två grupper. Den ena representerar de heliga pilgrimerna, den andra värdshusfolket. Därefter utspelas scenen då pilgrimerna söker om logi och slutligen får det. Hela sällskapet knäböjer och ber sina böner.
Efter det är det dags för rejält firande med fyrverkerier och mat. Liknande processioner hålls sedan i ytterligare åtta kvällar i rad. På den nionde kvällen hålls istället en stor bild av Jesus Kristus upp av två personer som utsetts till gudföräldrar.
Huvudrätten på julbordet är kalkon. Efter middagen går man ut för att skjuta fyrverkerier. Julklappar läggs under julgranen för att öppnas sent på julaftons kväll, allra helst inte förrän vid midnatt.


I Nederländerna firas julen två gånger. Den 5 december är det Sinterklaas-afton, som har en fastare förankring än den vanliga julen, även om den idag märks allt mer. Tomten, Sankt Nicholas, kommer klädd i biskopsdräkt några veckor tidigare i båt från Spanien tillsammans med sin medhjälpare Svarte Petter. I båten finns presenter till barnen och Nicholas ankomst brukar nu direktsändas i TV.
Trots att Sinterklaas-afton är en stor dag är det är inget som hindrar att man utbyter julklappar även under julen. Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterätter, kakor, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.


I Ryssland har man varit ortodox i ordets verkliga mening. När andra länder ändrade sin tideräkning behölls där den gamla kalendern. Därför kommer julen två veckor senare än i Sverige.
Själva julfirandet i Ryssland påminner om vårt. Ryska familjer har gran, delar ut julklappar till barnen och det kommer en sorts tomte som kallas Farbror Frost. En skillnad är att barnen för att få en julklapp av honom måste utföra någon slags prestation, kanske sjunga en sång eller läsa en ramsa. Dessutom har han alltid sällskap av minst en Snöflicka.
Den måltid som äts på julaftonen ska enligt traditionen inte innehålla något kött. I familjer där man följer den ortodoxa traditionen äts en speciell gröt, som kallas kutya. Den görs på vete eller andra sädesslag. Gröten innehåller även honung och vallmofrön. Ofta äts kutyan från en gemensam tallrik.


Som i många andra europeiska länder spelar religionen stor roll i det spanska julfirandet. Jungfru Maria är även hela landets skyddshelgon. Julkrubban finns i alla hem och julaftonens firande utspelas mycket kring den. Första delen av julaftonens kväll består av middag med familjen.
Bordet dukas med många olika rätter, mycket fisk skaldjur, såväl kalla som varma kötträtter, bakad potatis och bakverk av olika slag. Till maten dricks Cava, ett mousserande spanskt vin. Bland julens sötsaker är det turrón och marsipan som är de vanligaste. Turrón är en nougat som har funnits i Spanien i över 500 år och som tillverkas av rostad sötmandel.
Efter julmiddagen beger sig många till midnattsmässan för att sedan fortsätta firandet på en nattklubb eller restaurang. Andra stannar hemma och skålar i champagne över Jesu födelse.


Julen är Storbritanniens i särklass mest populära helg. Världens första julkort skickades i England på 1840-talet och i modern tid skickar britterna över en miljard julkort varje år. Många av dem säljs till förmån för välgörenhet av olika slag.
Genom Charles Dickens roman En julsaga, från 1843, associeras julen för människor världen över med det viktorianska England.
Sedan 1947 skänker Norge en julgran årligen till Storbritannien. Granen ställs på Trafalgar Square till minne av det norsk-engelska samarbetet under andra världskriget.
Drottningen håller jultal till det brittiska folket varje år på juldagen. Talet sänds i radio, tv och numera även över Internet.
Den brittiska julmiddagen äts på juldagen och består av fylld kalkon serverad med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål, och ärtor. Till dessert äts plum pudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vanliljsås.


När jultomten kommer till Trinidad och Tobago, nordöst om Venezuela, är det till tonerna av calypsomusik. Grupper av musiker går på kvällarna omkring och spelar på gitarrer, oljefat, tamburiner och andra instrument som är lätta att bära med sig. När de kommer fram till ett hus spelar de tills människorna som bor där vaknar och bjuder in dem på någon förtäring. Denna speciella trinidadiska musik kallas Parang.
Under dagarna före jul förekommer det mycket fester, både i skolor och på arbetsplatser. När man under själva juldagarna samlas i hemmen äter man en julmiddag som ofta består av kalkon, skinka, en köttpastej som kallas pastelles, gungoärter och ris. Till efterrätt äter man en fruktkaka, där frukten har legat i rom under flera veckor.Precis som på Jamaica dricker man sorrel också i Trinidad och Tobago.


Tyskland är ursprungslandet för många av våra julseder. De första pepparkakshusen bakades i Tyskland i början av 1800-talet. Lussekatter härstammar från Tyskland och kallades först för djävulskatter. En gammal sed i landet är att ta in ett träd i huset som en symbol för fruktbarhet och framgång och därifrån kommer julgranstraditionen. Även adventsljus och adventsstjärnor är utvecklingar av tyska seder.
De moderna jultraditionerna varierar lite mellan landsändarna. På julafton är det dock vanligt att det äts gås eller karp. Bland de vanligaste bakverken kan nämnas “Stolle”, en mäktig kaka med russin, och “Lebkuchen”, en mjuk julkryddad kaka med socker- eller chokladöverdrag, samt marsipanbakelser.

Källa: cathrine-s blog

Upp

Roliga julfakta

En konstgjord spindel med nät förekommer ofta i ukrainska julgransdekorationer. Ett spindelnät som hittas på julaftons morgon tros bringa lycka.
Julgranar är ätbara. Många delar av granar och tallar kan ätas. Barren innehåller mycket C-vitamin. Kottar innehåller också mycket näring.
Elektriska julgransljus användes första gången år 1895. Uppfinnaren var amerikanen Ralph E Morris.
Det finns två öar som heter Christmas Island. Den ena ligger i Stilla Havet och den andra i Indiska Oceanen.
Grekerna ger inte julklappar och använder inte julgranar.
Enligt en grekisk legend finns det illvilliga små väsen som kallas Kallikantzaroi eller Kallikantzari,  och dessa sägs ställa till med olika hyss under julen. För att bli av med dem ska man bränna antingen salt eller en gammal sko, vars stank sägs få dem på flykt. Andra metoder inkluderar att hänga en gris käkben vid dörren och elda mycket så att dem inte kommer in genom skorstenen.
1996 förbjöds julkörer (Christmas caroling)  i två stora shoppingcenter i Florida efter att handlare och shoppare klagat på att julkörerna varit för högljudda och tagit för mycket plats.
I Armenien består en traditionell julaftonsmåltid av stekt fisk, sallad och spenat. Måltiden äts efter julaftonsgudstjänsten till åminnelse av Marias middagsmål dagen före Jesu födelse.
I Storbritannien har man ätit julpajer sedan 1700-talet. Att äta en paj på var och en av julens 12 dagar sägs bringa lycka under kommande års 12 månader.
I Sverige och Finland var det dubbla böter på alla brott under julfriden.
I Guatemala firas Juldagen den 25 december, men de vuxna ger inte julklappar till varandra förrän på Nyårsdagen. Barnen får sina på Juldagens morgon.
I Nordamerika hänger barnen ut sina strumpor medan holländska barn hänger ut sina skor för att få julklappar i.
I Norge gömde man alla kvastarna efter att man ätit upp maten och delat ut julklapparna eftersom man trodde att häxor och onda andar stal dem för att åka på.
I Thomas Noons teckning som för första gången visade Jultomten med en släde och renar, levererade han julklappar till soldater i amerikanska inbördeskriget. Teckningen som heter “Santa Claus in Camp” publicerades i Harper´s Weekly den 3 januari 1863.
I Ukraina har man ett traditionellt julbröd kallat “kolach”. Man lägger brödet i mitten av bordet. Brödet flätas till en ring och tre sådana bröd läggs ovanpå varandra med ett ljus i mitten på det översta brödet. De tre ringarna symboliserar treenigheten.
I viktorianska England var kalkon ett populärt inslag på julen. En del kalkoner föddes upp i Norfolk och togs till marknaden i London. För att skydda deras fötter från den frusna leran försåg man dom med stövlar av väv eller läder. Gässen fick inga stövlar utan deras fötter skyddades med ett lager tjära.
Det uppskattas att ungefär 400 000 människor varje år blir sjuka efter att ha ätit gammal julmat.
Julen är den tid på året då det köps mest diamanter.
New York Citys byggnad Empire State Buildings ljus släcks vid midnatt varje kväll undantaget Julafton, Juldagen, Nyårsafton, Nyårsdagen och St Patricks Day då dem släcks klockan 3 på natten.
Den kanadensiska provinsen Nova Scotia är världens största exportör av hummer, vilda blåbär och julgranar.
Julen börjar när solen går ner den 24 december och slutar när solen går ner den 5 januari. Därför har julen 12 dagar.
Det första julkortet skapades i England den 9 december 1842.

Den nordeuropeiska seden med ljus i granen härstammar från tron på att det skyddade skogsmarkens ande när andra träd tappade löven under vintern.

Upp

06
Sep
12

Jultraditioner

Den förhistoriska midvinterfesten, det så kallade midvinterblotet var en glädje- och offerfest. Den firades i skarven mellan det gamla och nya solåret. Man offrade för att få goda skördar, så man kan kalla den för fruktbarhetsfest. Man åt, drack och offrade olika husdjur till gudarna. Det sägs att även människor offrades. Vår julgris härstammar troligen från dessa fester.

När kristendomen kom till Norden försökte den tidiga kyrkan att förbjuda de hedniska sedvänjorna. De asatroende som blivit kristna firade ofta både på det påbjudna kristna sättet och sitt gamla hedniska. För att inte förlora de nykristna fick kyrkan släppa lite på firandet så det påminde mera om det gamla sättet att fira.

Dagens julfester firas på många olika sätt.

Advent – ankomst

Julen inleds med att vi firar Advent. Det är en förkortning för Adventus Domini, vilket betyder “Herrens ankomst”. Första advent börjar vårt kyrkoår, så har det varit sedan 700-talet.

Adventsstjärnan i våra fönster är som så mycket annat direktimporterat från Tyskland. Seden att hänga en lysande stjärna i fönstret kom till Sverige vid sekelskiftet och blev vanlig i hemmen på 1940-talet. Stjärnan lyste för herdarna på julnatten och sågs även av de tre vise männen. Den ledde de tre vise männen till stallet där Jesusbarnet föddes.

I advent skickar vi jul- och nyårshälsningar till släkt och vänner. Julkorten härstammar från lyckönskningarna som förr delades ut vid nyår. Det första moderna, tryckta julkortet utgavs 1843 i England. I Sverige började julkorten förekomma på 1870-talet. Vanliga blev de först på 1890-talet och då mest i borgerliga kretsar och i städerna. Det var Jenny Nyström som gjorde julkorten populära genom sin produktionstart 1894. Inte förrän ca 1910 blev seden att skicka julkort allmän.

Lucia – helgonet, ljusdrottningen

Lucia var ett sicilianskt helgon som led martyrdöden ca 304 e. kr. Hon firas av den romersk-katolska kyrkan den 13 december. Luciafirandet som vi är vana vid är en säregenhet för Sverige. Det italienska helgonet Lucia har bara namnet gemensamt med vårt firande.

Vår Lucia uppkom på 1500- eller 1600-talet bland protestanterna i Tyskland. Hon kom som en ersättning för det katolska helgonet S:t Nikolaus. Hon föreställde Jesusbarnet och kom med presenter till barnen vid jul. Hon kom i sällskap med en djävulsfigur, som på platt-tyska kallas “Dyvelskater”. I gammalsvenskan blev det “dyvelskatter”, dvs våra moderna lussekatter. Luciaseden följde med tyskarna till Sverige på 1600-talet, men försvann som julsed på 1700-talet. I landskapen kring Vänern knöts seden istället till den 13 december. Den första kända svenska ljusdrottningen sägs ha lussat på ett västgötskt slott 1763.

Den tidens skolgossar (djäknar) passade på att vid skolavslutningen gå omkring och sjunga visor för att samla in pengar inför den kommande terminen. Det kallades för “lussegången”.

Julens fasta började denna dag och det var förbjudet att äta kött under fastan. Fastan varade till julafton. Julgrisen skulle ha slaktats senast på lussenatten. Än idag äter vi fastematen lutfisk, fast numera på julafton. Av all vår moderna julmat är risgrynsgröten och lutfisken de enda rätterna som egentligen har med den religiösa helgen jul att göra.

Ljusstöpningen och julbrygden skulle också vara avklarad och man “smakade” ofta på julölet. Luciafirandet har alltid dragit med sig fester med stor förtäring av alkohol. Lussenatten ansågs vara den längsta på året. Just den 13 december hade redan under medeltiden spelat en viktig roll i svensk tradition. På runstaven markerades dagen med två furubloss och en sax. Den sistnämnda markerar att man nu kunde börja klippa av de långa nätterna.

Julskämt
– Hur går det för Lucia i år?
– Lysande!

Tomasmäss – julfrid

På Tomasdagen infaller vintersolståndet, dvs årets kortaste dag. Dagen är ca sex och en kvarts timme lång.

Julfriden startade på Tomasdagen den 21 december och varade till den sjunde eller 13 januari. Vid brott fördubblades straffet under den tiden. Julfriden gällde också djuren. Julfriden innebar också att arbetsvilan började, julförberedelserna skulle vara avklarade. Tomasdagen var helgdag i vårt land fram till 1772 och kallades tomasmäss. På den gamla runstaven utmärks Tomasdagen med en hand med utsträckta fingrar, samt ett furuträd i kors. Marknad hölls ofta i de större städerna. Numera firas inte tomasmäss.

Julskämt
– Vad gör orkestern den 23:e december?
– De har julstämning.

Julafton

På julaftonen hängde man förr upp vävnader och julmålningar. Särskilt julbrev och kistebrev omnämns. De var enkla folkliga träsnitt i grov skärteknik, men mycket färgglada och de var försedda med en upplysande vers. Dessa förekom mest i södra Sverige och försvann runt 1860.

På golvet lades halm. Rika gårdar bytte halm flera gånger under helgen, i de mindre bemedlade gårdarna fick den ligga kvar till trettonhelgen.

Julträdet skulle pyntas. Det ställdes ofta så att dess ljus syntes utifrån. Julträdet skulle hålla onda makter på avstånd. I slutet av medeltiden fanns det smyckade träd i Sydtyskland och Schweiz. Den första “riktiga” julgranen med ljus fanns i Phalz på 1660-talet. I Sverige omtalas den första julgranen i slottsmiljö runt 1741 och på 1800-talet blev den vanlig bland borgarna i städerna. Inte förrän vid sekelskiftet blev julgranen en vanlig företeelse hos gemene man. Den smyckades då oftast med färggranna smällkarameller av glanspapper och ljus. Ibland användes enar istället för granar. Numera kan en julgran se ut precis hur som helst. Vi smyckar den efter eget tycke.

Julkrubban är en romersk-katolsk sed. I Sverige var det högborgerliga hem som redan på 1800-talet hade krubba. I kyrkorna byggdes julkrubbor från ca 1930. Inte förrän efter 1960-talet blir det vanligt med julkrubbor i hemmen.

Utanför stugan restes julstänger och julkärven sattes upp. Djuren skulle ha det rent och snyggt, och de fick särskilt foder. Till helgens brasor höggs särskilt utvald ved tidigt på morgonen. Först därefter var det dags för gårdens folk att ta sig ett julbad och man bytte till rena festkläder.

Sedan avnjöts all den goda julmaten. Dopp i grytan, risgrynsgröt, lutfisk eller insjöfisk, sylta, ost, smör, bröd och julkorv serverades vanligen. Julskinka och grishuvud fanns bara i de bättre bemedlade hushållen. Öl, brännvin och juldricka tillhörde. Innan man hade läst upp sitt grötrim fick man inte smaka av julgröten. Alla medlemmar i hushållet fick sin egen hög av olika sorters nybakat bröd. En såningskaka fanns också, den sparades till vårsådden. Man dukade inte av julbordet, utan en del mat och dryck skulle stå kvar hela helgen för att gäster skulle kunna ta för sig. Man ville inte att de skulle “bära ut julen”, utan var och en skulle få sitt och tomten likaså. Man bjöd alla som kom, även de fattiga i socknen. Man gick också ut med julmat till fattiga äldre sockenbor.

Efter maten läste far i huset julevangeliet. Om det delades ut julklappar bestod de av praktiska saker så som klädesplagg, hushållssaker etc.

Julklappen härstammar från de nyårsgåvor som gavs redan i antiken. De överfördes senare till julfirandet. Skolornas och kyrkans sed att fira S:t Nikolaus den 6 december med niklaspresenter, är ytterligare en källa till vårt julfirande. Namnet julklapp härstammar från det skämtsamma sätt att överräcka en gåva förr: man smög fram och klappade på dörren, slängde in presenten och sprang därifrån. Klappen bestod av ett vedträ, en grisfot, en halmfigur eller liknande och på den satt en elak vers eller kommentar.

En av våra äldsta julsymboler är bocken. Den härstammar troligen från den bockliknande djävulsfiguren i medeltidens Nikolausspel. Ungdomarnas julfirande förr föregicks av att en yngling klädde ut sig till bock och gick runt i gårdarna. Han följdes av ett sällskap som sjöng en julbocksvisa eller framförde ett enklare skådespel för att få mat och dryck till mellandagarnas ungdomsgille. På tidigt 1800-tal blev julbocken den som i de borgerliga hemmen delade ut julklapparna, alltså en föregångare till vår jultomte. Vår tids mest kända julbock är den i Gävle.

På medeltiden klädde en mansperson ut sig till biskop och delade ut gåvor i skolorna på S:t Nikolausdagen, den sjätte december. I vissa protestantiska länder, bl a Tyskland, motarbetades denna sed av kyrkan och S:t Nikolaus ersattes av Jesusbarnet, “Kinken-Jes” på platt-tyska. Jesusbarnet representerades av en vitklädd flicka – det som sedan blev vår Lucia. På andra håll kom istället “der Weihnachtsmann”, dvs julgubben. På 1800-talets mitt blev denna julgubbe känd i Sverige genom infört julpynt. Man gav den namn efter folktrons tomte. Jenny Nyströms julkort stor betydelse för spridandet av vår nutida figur – jultomten. På 1880-talet började man i städernas borgarfamiljer klä ut sig till tomte och dela ut julklappar.

Numera firar vi julaftonen med mat och julklappar i mängder. Julen har blivit en ren familjehögtid. Man bjuder inte längre in grannar eller bekanta. Kalle Anka har intagit våra julaftnars eftermiddagar, men julbönen besöks också. Vi äter vår julmat tidigt på dagen. Ofta delas klapparna ut när Disneytimmen är över, istället för att som förr, delas ut på kvällen. I vissa hem läses fortfarande julevangeliet, men det är nog mer sällsynt nu för tiden. På många platser i landet kan man fira en s.k. alternativ jul.

Juldagen

På många håll i landet var seden så att både husbonden och drängarna fick frukost på sängen av moran. Karlarna fyllde sina pluntor med brännvin. Detta intogs sedan vid varje lämpligt tillfälle på väg till kyrkan.

På medeltiden firade man tre mässor på juldagen, den sista vid midnatt. Förr hölls julottan klockan fyra eller fem på morgonen. Man åkte släde till kyrkan och höll facklor i händerna. Hästarna smyckades med bl a bjällror. Mindre bemedlade gick till kyrkan. De hade ofta julbloss att lysa väg med. Blossen och facklorna slängdes i en hög utanför kyrkan och gav ett vackert sken. Kyrkan var vackert smyckad och den var full av tända ljus. På hemvägen hade man bråttom och körde i kapp. Den som först nådde sin gård sades få in sin skörd först av alla kommande år.

När man kom hem från julottan höll man sig i stillhet resten av dagen. Att gå i byn sågs inte med blida ögon.

Numera har julaftonens julbön (på eftermiddagen) tagit över julottans religiösa funktion. Midnattsmässan har återupptagits i vissa delar av landet. På juldagen passar vi ofta på att umgås med våra närmaste, vi åker på middag eller kaffe hos släkt och vänner.

Annandag jul

På annandagen började så alla gillen. Man var tidigt uppe för att ta särskilt god hand om hästarna.

Ungdomarna hade ungdomsgillen. Först drog man från gård till gård i ottan och “sjöng Staffan”, dvs man gick utklädd, bar med sig en stjärna och sjöng staffansvisan eller julvisan. Som tack bjöds man på vad huset förmådde. Denna mat sparades och sedan ställde man till gille på kvällen. På vissa håll kallades det att “sjunge för dörr” eller “andas-otta”. Ungdomarna roade sig också med att kasta in halmdockor till varandra. Dessa var ofta utklädda och gjorda så att de anspelade på något som hänt under året.

De vuxna ordnade knytkalas och stordanser. Man passade på att roa sig ordentligt med släkt och vänner. Nu var inte gillena slut när annandagen var över, utan de fortsatte juldagarna fram till knutsdagen.

Annandagen är även idag en festdag då man träffar släkt och vänner.
Mellandagsrean brukar tjuvstarta på morgonen.

Nyårshelgen

År 153 f. kr. flyttades det romerska nyåret till den 1 januari. I kalendern hamnade denna helg först på 500-talet. Helgen firas sedan gammalt som en av jultidens stora fester då helgen ingick i jultolften. Man åt samma mat som på julafton och man gav varandra nyårsgåvor. På nyårsnatten hade man möjlighet att skåda in i framtiden. Man vakade in det nya året och önskade sig något av nymånen. Tolvslaget var fruktat eftersom man trodde att domedagen kunde komma då. Säker var man inte förrän det gått någon timma in på det nya året.

Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året.
Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont.

Numera skjuter vi raketer istället för att avfyra bössan. Nyårsnatten är fortfarande en festlig och högtidlig natt, men vi är inte lika skrockfulla längre. Vi äter och dricker gott i släkt och vänners sällskap. Många tittar på nyårsringningen och skålar in nya året innan de går ut och skjuter raketer. Andra, som vi, går ut 10 minuter före tolvslaget och skålar sedan med grannar, släkt och vänner medan vi fyrar av de första raketerna.

Fyrverkerier är inte bara trevligt. Många katter, hundar och andra djur far illa av smällarna. Den stund det tar att fyra av raketerna går väl an, men alla dessa smällare som barn och ungdomar fyrar av både under, före och efter helgen, det blir för mycket! Så snälla – låt inte dina barn springa omkring i tid och otid med smällare. De tillhör årets första timme!

Trettondedag jul – Heliga Tre Konungars dag

Denna dag innebar slutet på jultolften. “Knut kör julen ut”. Då firades stjärnans kringbärande. Man gick på tiggarstråt från gård till gård. Stjärnan skulle hållas i ständig rörelse, vilket symboliserade solens gång. Gammal som ung lekte inomhuslekar. Knutsdagen firades till minnet av hertig Knut Lavard som mördades på Knutsdagen 1131.

På 1600-talet flyttades Knutsnamnet från Trettondedagen den 6 januari till den 13 januari. Den kallas numera tjugondag Knut. Natten mellan Knut och Felix slutade julen. Då hade man knutsbal.

I många länder kallas Trettondedagen för Heliga Tre Konungars dag. Det var denna dag de tre vise männen, Kaspar, Melkior och Baltasar, vandrade till det nyfödda Jesusbarnet med sina gåvor. Stjärnan ledde dem till stallet. De tre vise männen var de första icke-judar som tillbad Jesus. Därför räknas Trettondedagen som dagen då vi firar att Jesus blev känd utanför det judiska folket. I konsten avbildas de tre vise ofta som män i olika åldrar och från olika kontinenter. Detta är ett sätt att uttrycka att hela mänskligheten står i tillbedjan inför Jesus.

Idag är det som så mycket annat barnens högtid. När jag var liten gick mina kompisar och jag från hus till hus för att “sopa ut julen”. Vi hade med oss sopkvast och skyffel och fick sopa upp barren som låg kvar. Som tack för arbetet fick vi godis, frukt eller pengar. Numera är det inte lika vanligt att barn sopar ut julen. Där emot dansar de ut julen på olika sätt. Man träffas i någon möteslokal och dansar runt granen, fikar och tomten kommer med en godispåse till barnen. Andra familjer träffas istället hos någon förutbestämd familj i släkten och dansar ut granen där, sk julgransplundring. Då är granen godissmyckad för att barnen ska få plundra den.
Svenska kyrkans mission samlar in missionskollekt denna dag.




Enter your email address to follow this blog and receive notifications of new posts by email.

Categories